Det kan vara så… (lite hemmafix!)

Det KAN vara så att jag fick ganska rejäl hemma-fixar-sug i helgen. Det KAN vara så att jag inte nöjde mig med att sätta upp den snygga mässinglampa jag köpte i förra veckan (dvs den aktivitet Henke var nöjd med trots hans avsky mot borrmaskiner) utan dessutom drog med mig Stella till IKEA på kvällskvisten för att göra henne men även mig själv tillfreds genom några insatser på hennes rum som vi pratat om ett tag. Det KAN vara så att konsekvensen blev att Henke fick använda den där borrmaskinen aningens mer och att klockan blev ganska mycket mer än tänkt. Det KAN vara så att han tydligt rekommenderade tidigare start på sådana aktiviteter för att de ska kunna genomföras med fortsatt äktenskapslycka (det var diplomatiskt sagt tycker jag).

Ja, det där med att dra igång projekt är kanske min starkaste och svagaste sida lite beroende på hur man ser det.

Men nu är snygglampan på plats i fönsterhörnet i vardagsrummet och det blev hur bra som helst. På Max rum är förvaring för småsaker uppsatt på väggen ovanför skrivbordet (som rymmer en hel legostad) och samma sak har det kompletterats med på Stellas rum. Där har det även blivit två gardinvajrar längs ena väggen för att mjuka upp rummet med tyll längs hela väggen och för att kunna få upp bilder på väggen samtidigt. Fint och Stella blev väldigt lycklig att kunna få upp mer hästbilder på väggen, men en hel del jobb var det. (Och översta vajern ska spännas imorgon)

IMG_8900

Det är ett ganska långt fönster som sträcker sig runt ett helt hörn, och där känns det ibland lite mörkt. Därför passade det bra med en lampa som inte hänger direkt i fönstret utan en liten bit ut i mitten i hörnet.

IMG_8902Lampan är ett mässingfärgat galler i stål, som man sätter en lampa med synlig glödtråd i och hänger på textilsladd. Clas Ohlson överraskade med denna.

IMG_8904

IMG_8906

Burkarna ovanför skrivbordet är liksom stången de hänger på från IKEAs köksavdelning. Perfekta för pennor och andra småsaker. Vi satte dem ganska högt hos Max för han lär väl byta till riktigt skrivbord på sikt.

IMG_8908

Sover lite extra gott under ett gäng små hästbilder. De lär bli fler och större – och halva poängen är förstås att de ska slippa sättas upp hipp som happ över väggen mittemot som är fint målad.

 Man kan konstatera att det nog var lika bra att trätrallen var slut på IKEA-varuhuset.

Fredagsmiddag av ett geni – geniet och recepten

Jag pratar förstås inte om mig själv. Jag älskar visserligen god mat, men är ingen naturbegåvning vad gäller att laga. För att göra god mat – vilket jag ju alltså vill ha – så följer jag recept. Till 100%.
Det är ju dock ganska sällan det blir sådär perfekt som man önskar, men okej iallafall.

Ett dilemma jag ofta har är att jag kan vara sugen på och ha en plan för ”kött”-delen – typ ”Idag vill jag ha hjortfilé / majskyckling / fisk” etc, men så står jag där och undrar vad jag ska göra till och faller tillbaka på någon gammal klassiker.
Det är nu löst genom kokboken nedan, ”Grönsaker, tillbehör, garnityr” av Tommy Myllymäki. I den är fokus just på tillbehören och allt låter helt galet gott – och faktiskt rätt enkelt på samma gång.

IMG_8854

Igår tänkte jag att jag var sugen på tonfisk, så det köpte vi för att bjuda vännerna som kom på fredagsmiddag på.

Svartpepparsotad och stekt till perfektion  – dvs nästan inte alls (20-30 sek / sida på hög värme). Nom!

IMG_8860

Fast det var ju tillbehören som gjorde hela succén (för alltså, SÅ gott det var!) och då inte minst denna rätt med ugnsbakade jordärtskockor. De skalades och skivades, stektes i olja tills de fått lite färg, och sedan sattes hela stekpannan in i ugnen på 225 grader för att bakas i ca 10 minuter. Sedan på med två deciliter grädde och köras lika länge till. Ta ut, strö över riven parmesan, lite grovhackad mandel och färsk dragon. Magiskt gott, verkligen!

IMG_8858

För att lätta upp lite gjorde jag även en spenatsallad från boken. Färsk spenat, olivolja, salt och parmesan. Enkelt men genialt.

IMG_8859

Ljuvligt fat från Matteus som gästerna hade med sig som inflyttningspresent – fantastiskt fint!

Det gav denna rätt, som verkligen levererade.

IMG_8857

Till förrätt gjorde vi salmalax med sesamdressing och en liten ceviche och till efterrätt fortsatte vi det fräscha temat med en dessert där honungsyoghurt, vaniljkesella (totalt 2 dl) och färska bär (hallon, blåbär) varvades med en kross-blandning av hackade pistagenötter (20-talet), mörk choklad (20 g) och digestivekex (2 st). Lätt och gott!

IMG_8855

Så – flera rätter att inspireras av, och framför allt; Köp Tommy Myllymäkis kokbok. Den är fantastisk och han är ett geni. Är all mat från boken lika god kommer jag eventuellt aldrig laga något från någon annanstans för finmiddag någonsin. Amen.

Hochgurgl / Obergurlg – recensionen

Vi var i Hochgurgl en långhelg i februari och blev otroligt nöjda med den skidåkning som erbjöds. Här kommer min guide/recension, som kanske kan vara bra för dig som har funderingar på stället om du hört talas om det – eller helt enkelt vill ha inspiration till en alpdestination inte så många hittat till ännu.

Resan
Hochgurgl ligger nära Sölden, Öztal i sydvästra Österrike, nära Italien (man kan se Dolomiterna från toppen en klarblå dag) och vi flög till Innsbruck som ligger väldigt nära. Austrian airlines tog oss dit via Wien och SAS flög direkt hem. Flygtiderna lämnade en del att önska och flygplatsen är liten så jag är inte övertygad om att det är bättre än att istället flyga till München, men att bara ha 1,5 timme i bil från flygplatsen (varav en timme på motorväg) är förstås smidigt. Vi lät hotellet transportera oss. Det kostade ungefär samma som att hyra en bil, men det var skönt att slippa allt runtomkring med det – och när vi körde ner för de slingriga vägarna från Hochgurgl vid hemresan och snökedjorna smattrade mot hal snö var vi extra glada över det beslutet.

IMG_8300

Ett propellerplan tog oss den sista biten från Wien till Stuttgart.

Skidåkningen
Skibumen i sällskapet som just kommit hem från några veckor i Japan var inte den som jublade högst men som inte klagade heller – och det är ett ytterst gott betyg. Vi övriga – som i blandad skara älskar långa, välpreparerade pister eller för den delen spännande offpist – var mer än nöjda. Vi har många system på våra alp-CVs men blev verkligen nöjda med åkningen i Hochgurgl/Obergurgl. De två byarna där vi bodde i det förstnämnda var sammanbindna med en snabb kabin så med det blev utbudet toppen. Pisterna var hur fint preparerade som helst och en carvingälskare som jag fick rejält med njutning och saknade inte någonting överhuvudtaget i åkväg. Top noch! Offpiståkarna hade lite svårare att hitta ”rekommenderade” rutter. I Österrike väljer man nämligen att inte göra sådana uttalanden, men de hittade ändå många säkra och toppenfina områden de två dagar då vi hade rejält med snö såväl som de dagar då solen sken. Det fanns orörd yta och roliga områden alla dagarna, inte minst i Obergurgl. Inget offpist-mecka men den som söker hen ska finna, så att säga.
Systemet toppar på 3100 meter möh, erbjuder 110 pistkilometer och 24 liftar och åkning går längs branta bergskanter såväl som i backar med mindre lutning, och utsikten över omkringliggande glaciärer är mäktig. Det höga läget (och de många snökanonerna) gör att området har rykte om sig att vara allra mest snösäkert i hela Alperna, och är öppet från november till maj.

IMG_8535

IMG_8376

IMG_8531

Liftarna och köerna
Något av det allra bästa var att det inte existerade lifköer överhuvudtaget. Alltså på riktigt – noll. Möjligtvis var det någon som åkte upp med sittliften precis före oss så vi fick vänta tills grinden öppnade sig för oss tio sekunder senare men det var det. Helt otroligt! Det gör väldigt mycket för njutningen att slippa köa utan bara kunna åka direkt in. Kapaciteten är med andra ord betydligt högre än antalet besökare.
Liftsystemet är helt modernt med många nya liftar, snabba och bekväma sittliftar såväl som flertalet linbanor (”ägg”) och nästa år kommer en ny gondol som tar hela 10 personer så utbyggnad pågår.

IMG_8469

IMG_8509

IMG_8332

Byn och Boendet
En anledning till att det är så få personer i Hochgurgl/Obergurgl är att det mest finns lyxigare hotell. Större spainrättningar är mer regel än undantag så det är ett ställe som vänt (/vänder) sig till de något mer köpstarka gästerna. Det är inte ens en regelrätt by utan snarare en ”hotell-by” – några få men stora hotell ligger sida vid sida och det utgör byn. Charmigare finns, med andra ord.
Vi var jättenöjda med Hotel Riml (recension kommer). Rummen var av lite varierad kvalitet men spa-delen var fantastitskt härlig, maten väldigt god och läget på 2200 möh var mäktigt och hade förstås bästa ski-in ski-out läge. Värt! Smakar det så kostar det, brukar man säga, och det gjorde det. Båda, alltså.
Lite extra coolt är dock att byn ligger på 2200 möh – imponerande!

IMG_8554

Med sikte på vårt hotell nere i lilla byn som utgjordes av vårt hotell ihop med några till.

Restauranger/ mat och annat
Apropå informationen ovan ang. Hochgurgl som hotellby så är det i stor utsträckning på hotellen man äter. Vi hade halvpension vilket vi insett att vi föredrar – för vi åker hellre iväg någonstans i systemet/byn på after ski och spenderar de trötta kvällarna på hotellet och vet att vi får bra mat där. Nu ska dock sägas att after ski inte är något man ska ha stora hopp om i Hochgurgl/Obergurgl.
Jag kunde också sakna charmiga stugor/restauranger i backarna. I t.ex Zell am See låg de uråldriga små österrikiska hytterna utspridda i systemet på ett äkta sätt, men i Hochgurgl/Obergurgl fanns få sådana och bara några få och betydligt större restauranger. Inte lika charmigt – men prisläget var bra och lägena på restaurangerna likaså.

IMG_8680

Nybyggda topprestaurangen Top Mountain Star var ett fantastiskt fikastopp en klarblå förmiddag.

IMG_8667

IMG_8606

IMG_8595

IMG_8685

Sammantaget så tycker jag verkligen att Hochgurgl/Obergurgl var ett toppenställe. Jag kan möjligen sakna en charmig by så man ser lite mer (inklusive roligare after ski) men åkning och inramning såväl som allt annat ovan vägde upp med råge. Testa!

Alperna dag 5 – och så tog årets alpresa slut

Nej, några 5 dagar blir det inte när vi är i Alperna. Att åka iväg bara vuxna och lämna mer eller mindre små barn hemma är inte helt ”bara” (inte bara för att det kräver enorm support – den här gången av världens mest fantastiska farföräldrar – TACK!). Jag har mycket svårt att se att vi skulle lämna dem en hel vecka än på många år. Kanske aldrig, för när de blir äldre blir det säkert mer aktuellt att de följer med.

Första gången vi åkte utan Stella var hon 1 år och 8 månader och vi åkte till Italien en torsdag, åkte skidor fredag och lördag och sedan hem på söndagen. Det var intensivt och härligt, men vi kände att en dags skidåkning ytterligare skulle göra stor skillnad. Och så har det blivit, men i år med en oplanerad ändring – det var svårt att hitta prisvärt flyg med avgång senare på onsdagen så redan när det fortfarande var natt åkte vi hemifrån.
Det kändes inte helt hundra med tidigare barnlämning och en hel dags ledigt från jobbet istället för en halvdag, men däremot var ett par timmars åkning redan på onsdag eftermiddag en fantastisk bonus! Något vi säkerligen inte gjort om inte vädret varit fantastiskt, visserligen.

Apropå väder så vaknade vi imorse, hemresedagen, till allra mest snöyra (utan gediget snöfall dvs) och med det usel sikt. Så det var inte allt för ångestladdat att istället för att checka in i backen checka ut från hotellet. Summerat hade vi således en eftermiddag med härligt väder, två rejält snöiga dagar och en strålande dag med fantastiska pister. Några i sällskapet är konstant på jakt efter nysnö och tar hellre usel sikt och får sköna offpist-repor, och några föredrar sikt, hård manchester och magiska vyer.
Vi får med andra ord anse våra dagar vara perfekta sett till det perspektivet.

Jag är glad att ha börjat testa på offpist, att ha jobbat lite med tekniken och nå skönare carves med bättre känsla av fartstabilitet och inte minst är jag så galet nöjd med gårdagen. I min värld var den helt fantastisk, både sett till åkning och inramning!

IMG_8691

IMG_8673

IMG_8685

IMG_8714

IMG_8649

IMG_8591

Så med det har vi avslutat årets alpresa, och begett oss hemåt. Givetvis funderar vi redan på vart nästa års långweekend går. Flera i sällskapet tycker att detta ställe – Obergurl/Hochgurgl – är det bästa vi varit på (jag återkommer med mer info om det!) men jag tippar ändå på variation. Eller om vi åker tillbaka till Val Gardena och mysiga hotellet Pra Tlusel där. I höst vet vi.

Gulddraken – Stockholms bästa krogar

Ikväll var jag inbjuden på DNs Gulddraken. Det är Stockholms mest prestigefyllda restaurangpris som delas ut till vinnare i kategorierna Bar, Café och Restaurang Budget / Mellan / Lyx.

På galan bjöds på en diger dessertbuffé signerad proffset Daniel Roos. Antalet sorter var många och smakerna helt fantastiska…

IMG_8104

…så man borde ju haft smaklökar som uppskattar att smaka betydligt fler sorter än 2-3 men där blir jag mer än nöjd hur fantastiska smakerna än är. Och det var de, smakerna alltså. Lika fantastiska som bakverken såg ut.
IMG_8107Förutom det bjöds både fin-drinkar, champagne från ett enormt häftigt champagnetorn och kaffe från olika proffs i klassen, som Johan & Nyström m fl. Svårt kaffenörderi vilket jag idag uppskattade då jag var mer för kaffe än drinkar efter helgen i Sälen.
I cafekategorin vann för övrigt Café Pascal i konkurrens av Brioche, Haga tårtcompani, nämnda Johan & Nyström och Kafé Esaias. Det senare har jag flera gånger ätit frukost på, och det är hur trevligt som helst.

IMG_8103

Jag gillar krogar i mellanklass allra bäst, och testar gärna nytt och håller mig uppdaterad i gengren så ofta tillfälle ges. På lördag ska jag äntligen testa en av Stockholms mesta snackisar just nu – Farang. De var dock inte nominerade idag, utan det var Fotografiskas restaurang, Lilla Ego, Nook och Oaxen slip. Här kan du läsa på vårt besök på Oaxen slip när de var nyöppnade för snart två år sedan. Vann gjorde Fotografiska, och jag bara måste boka in ett besök där. Miljön kan inte bli snyggare heller, med utsikt över Stockholms inlopp. Lilla Ego hölls mina tummar för, jag tycker Tom Sjöstedt verkar så otroligt duktig och dedikerad och jag har enbart hört gott om den restaurangen – men den är konstant uppbokad. Där kanske vi får satsa på en spontanare i de fria platserna i baren om vi ska få till ett besök.

I lyxklassen höll jag givetvis tummarna för Gastrologik som vi njöt av på ett besök 2012, och nominerade Ekstedt var verkligen magiskt bra när vi var där halvåret senare . Av de övriga nominerade – Esperanto, Mattias Dahlgren Matbaren och Oaxen krog har vi bara testat Matbaren (som var helt fantastisk!) och vinnare blev Oaxen krog.

IMG_8105

Många lyckliga vinnare på scenen ikväll, vilken stämning!

Budgetställena (Forno Auto, Kalf & Hansen, Phil’s burger, Snack bar och vinnaren Katarina Ölkafé) är jag dåligt bevandrad i men lägger dem förstås på minnet för första bästa besök och lika dålig är jag tydligen på barerna (vinnaren Pharmarium, Shibumi, Erlands, Tweed, Metropol Palais) men någon ska vi kanske lyckas besöka på lördag tänker jag?

Festen var i full gång när jag och min vapendragare Towis avvek efter ett väldigt trevligt event och det var inte så lite inbjudande där inne.

IMG_8102Fast, det verkliga firandet lämnade vi åt de som förtjänade det på riktigt. De hårt jobbande människorna som gör att vi har så otroligt många ställen med klass att njuta av, vi som är livsnjutare och älskar god mat och dryck. Sådana som jag och Towe, vill säga.

IMG_8109

Tack alla duktiga krögare som förgyller Stockholms krogliv och tack DN för ikväll från oss!

Tezekuri i ny skepnad

Jag och ett par kompisar har världens bästa rutin som innefattar att vi ses vardagskvällar och kör ett träningspass ihop och sedan går vi och käkar middag. Det är en riktig win-win och sådan energiboost. Vi försöker få till en kväll varannan vecka och har gjort så i flera år.

Vi varierar mellan olika SATS-center (och har även gästspelat på Rosa skrot och i Crossfit-boxar) men numera landar vi oftast på söder eller strax söder om söder. Sedan SATS Sjöstaden öppnade för ett år sedan är vi ofta där. Det ligger bra från allas jobb och hem, och då känns det smidigt.

Bästa matstället för oss då är Tezekuri – en av Stockholms absolut bästa sushiställen och ser man dessutom till priset så ligger stället i topp för mig. Visst kan man gå på Ljunggrens istället – det gör vi ibland – men det är ju ungefär 30% dyrare men 0% godare. Däremot har Tezekuri varit lite tråkigt att sitta på.

Men inte nu längre! Sedan mindre än en vecka har man öppnat med nyfixade lokaler. Nu är det betydligt trevligare och mer som en restaurang snarare än ett uthämtningsställe med några bord och stolar.

IMG_7617 IMG_7616IMG_7614

Sushin var förstås också precis lika grym som vanligt.

IMG_7612

IMG_7613

En riktigt god nyhet, med andra ord. Undrar om vi blir ännu sämre att variera oss nu..? Det kan man misstänka. 🙂

Kryssningsfartyget (Oasis of the seas) och maten

Det finns ju givetvis enormt mycket mat på ett fartyg som gigantiska Oasis of the seas. Många restauranger och caféer och möjlighet att få vad man vill när man vill. Det utnyttjade vi såklart under vår kryssningsvecka, men säkerligen inte på långa vägar så mycket som de flesta andra på skeppet.

Det finns flera restauranger som kostar extra. De är lite bättre och inriktningar som sushi, italienskt och steakhouse finns bland annat. Vi nöjde oss med de som ingick i priset, men däremot kostade vi på oss Starbucks-kaffe lite då och då. En riktig latte behövdes för att variera från det vanliga kaffet som var betydligt vattnigare. Kaffet på café promenade var däremot okej till skillnad från övriga ställen, och där tog vi ofta eftermiddagsfika/mellis, alternativt på fräscha Vitali café vid gymmet som levererade allra bäst mellanmål med osötad yoghurt, müslibarer och frukt.

Jag är egentligen inte så mycket för bufféer, det känns bara så mycket och inte minst kaotiskt. Folk visar sig inte ofta från sin bästa sida där såattsäga och jag blir svårt irriterad över mänskligheten på ett lite Fredrik Backman-mässigt sätt. Men, lunchen på skeppets bufféalternativ Windjammer var bra. Buffén diger och där fanns också de bästa möjligheterna att äta bättre och grönare. Hälsosammare. Och förstås, att hitta bra alternativ åt barnen. Så där var vi mest varje dag (både för lunch och frukost), men däremot blev det inte av en enda kväll även om det säkert var okej då också. Härligt annars med högt läge och utsikt över haven, det var inte läget för Main Diningroom.

IMG_6464

IMG_6465

  IMG_6458IMG_6592-0

Möjlighet att få en lite grönare tallrik vid buffén än andra ställen.

The Main Diningroom är en gigantisk restaurang i tre våningar. Där får man sitt bord och sin servitör och blir ordentligt uppassad från början till slut. Varje kväll presenteras en ny meny blandat med några klassiker som finns varje kväll. Det är tiotalet förrätter, lika många varmrätter och ett gäng efterrätter man väljer ifrån. Gott och vällagat, inga smaksensationer á la riktig finkrog enligt oss som ibland är riktiga matnördar men helt bra. Barnen älskade också maten och den uppassning de fick där, och våra middagar var så otroligt mycket mer harmoniska än jag någonsin kunnat tro.

IMG_6559

IMG_6598

Lammlägg som nästan föll isår, nom! Blomkålsmos, lite rotsaker och rödvinssås.Max med köttfärssås och spaghetti som nästan varje kväll, och obligatoriska barnmenyn som med glädje fylldes med färg.

IMG_6558

Ljuvlig hummer och ganska trötta grönsaker.

Något som kostar extra utöver kryssningspriser är drycken. Den absoluta majoriteten köper prisvärda paket som ger fri tillgång till barerna. För 35$ om dagen får du ett paket med läsk, öl och vin på glas (upp till 8$) och för 49$ kompletteras det med drinkar och lite dyrare viner på glas (upp till 10$). Och det drinkas friskt. Alla går omkring med sina stora läskmuggar konstant och redan på förmiddagen sippas det på frozen margharitas, daquiris och mojitos vid poolerna. Jag såg visserligen inte en enda (!) överförfriskad person men det känns ändå inte helt hälsosamt.

IMG_6590

IMG_6593

IMG_6555

Vi köpte inget paket. Förmodligen gick vår nota på ungefär detsamma som den hade gjort vid köp av paket (som man inte kunde köpa för specifika dagar utan antingen för hela vistelsen eller inte alls) men det kändes för oss ändå bättre att ta aktiva val att köpa något i baren snarare än att ta något mer slentrianmässigt. Vår solnedgångsdrink i bubbelpoolen som hängde ut över kanten (så ljuvlig!) kostade 8$ (alltså frozen mojito – så sjukt gott) och det känns prisvärt, sedan blev det oftast vin till maten (från 29$/flaskan) och en öl eller så (ca 6$) på ”the promenade” eller balkongen som avslutning på kvällen. Rutinmässiga kryssningsresenärer? Eh, ja.

IMG_6573

IMG_6562

 Denna kväll 70-tals tema på festen som var över hela ”promenade”, fartygets huvudgata. Oavsett tema otroligt roligt att titta på folk. Tyckte vi vuxna. 🙂
IMG_6589 IMG_6595  För oss som reste med barn var det värt varenda krona att betala lite extra och ha balkong med utsikt över havet. Vi hade inte direkt sena kvällar, men redan runt 22 är vi sällan sugna att gå och lägga oss när vi har semester.

The Black Swan, Liljeholmskajen

På Liljeholmskajen finns en nyöppnad restaurang som heter The Black Swan. Få restauranger kan stoltsera med ett så nära vattenläge – utsikten är fantastisk!

IMG_5236

IMG_5238

Även inne är det mysigt, trivsamt och coolt i en bra blandning.  IMG_5625Paret som driver restaurangen har tidigare haft en annan restaurang i området, Smakfullt, som jag och mina Kajen-vänner hängt mycket på. Maten där har alltid levererat och att de har bakgrund från klasskrogar som Vassa Eggen mm märkts. Däremot kan jag tycka att de på Black Swan haft lite barnsjukdomar såhär i början (ja, jag har varit där flera luncher och ett par middagar), med någon rätt som inte var hundra och lite nybörjarkänsla den dock rara servisen. Rätten nedan var dock supergod – ”Kajenmacka” med ”Nötkött från Märlardalen, rödlökssalsa, senapsdressing, äggula och färsk pepparrot”. En riktig hit!

IMG_5622Ägarnas specialitet är annars något så ovanligt som Vildsvin. De har även gett ut en kokbok på det temat, och i tider av debatter kring köttätande och uppfödande vore väl vildsvin något att öka användandet av? Jag gillar idén.

IMG_5621Har du testat The Black Swan?

Höstens populäraste weekendstäder

Ticket har sammanställt en topplista över höstens mest bokade storstäder 2014* och den innehåller nästan genomgående städer som känns igen. Som sagt så älskar jag storstadsweekends och jag ger er listan från Ticket nedan ihop med några korta reflektioner och tips på varje ställe.

Och förresten – om suget att åka växer så bör du ju givetvis gå in hos mig och tävla om 1000:- presentkort på en weekendresa. Tävlingen är öppen till söndag kväll! Här hittar du länken till tävlingen.

1. London (1)
Att London år efter år ligger högt är inte konstigt. Det är nära, det är billigt att ta sig dit och London har något för alla smaker oavsett årstid. Jag vill slå ett slag extra för mysiga Notting Hill, och så vill jag tipsa om Towis 12 tips till London. Själv fick jag mersmak efter min möhippehelg där i Augusti och en anekdot är annars att London var Stellas första utlandssemester.

IMG_4405.JPG

2. New York (2)
Såklart! New York borde vara etta men förlorar förmodligen på mållinjen på grund av att det är lite längre resa och att den totala reskassan blir högre hur billiga flyg man än hittar. New York är min favoritstad i världen, som jag besökt många gånger och bodde i tre månader som höggravid med Stella. Om du inte varit där – Åk! Läs mer i kategorin New York.New York i oktober 2010 – just före de mesta höstfärgerna kom och sex månader gravid med Max.

3. Barcelona (4)
Jag fullkomligt älskar Barcelona! Det är en stad jag testat såväl med tjejkompisar och mamma som förälskat par (som kidnappad 30-åring) och som familj – och i alla konstellationer levererar den totalt. Jag tipsar om att bo i El Born för att ha nära strand såväl som stad och restauranger och känsla runt knuten. Och se en match på Nou Camp – det är en upplevelse!

4. Paris (3)
Paris är ungefär så magiskt som man föreställer sig, och verkligen… franskt. Det börjar närma sig 10 år sedan jag var där för första och hittills enda gången och nog börjar det bli dags igen. Ljuvliga Montmarte, goda musslor och vackra monument… Och då tänker jag göra cykel-sightseeing som Rosita!

IMGP1981

5. Istanbul (ny)
Istanbul är staden som tagit sig in som nykomling på listan och det förstår jag verkligen. Mötet mellan öst och väst är så otroligt häftigt i denna världsstad. Jag älskade det vi upplevde när vi var där för snart ett år sedan och vill verkligen tillbaka snart – men då under försommar när dofterna från de rostade kastanjerna blandar sig med de från en blommande stad. Och gärna utan barn förresten – det finns en och annan takbar att utforska. Missa inte te i Gülhane park – det är magiskt!

20131213-173734.jpg

6. Berlin (5)
Berlin beskrivs ofta som Europas svar på New York och visst är det en ovanligt urban Europeisk storstad med oräkneliga otroligt häftiga ställen där toppmodernt möter historiskt med känsla. Är du där för första gången så bör du bocka av alla monument. Men kommer tillbaka gör du för hänget – restaurangerna, känslan och barerna inte minst i gamla Öst.


7. Lissabon (8)
Den enda staden på listan jag aldrig varit i. Faktiskt är inte Portugal ett av de 38 länder jag har på Besökt-listan. Ni förstår väl vad det betyder? 1) När kan jag åka? 2) Vad tipsar ni om?

8. Rom (6)
Rom kan vara en av Europas – eller till och med världens – mäktigaste städer. Det är förstås historien som gör det, och de urhistoriska monument som helt naturligt är blandat med den övriga italienska arkitekturen och känslan. Ta på bekväma skor och gå, bara gå. Miltals utan tvekan – men förstås med stopp på första bästa trattoria/osteria för en caprese och ett glas rött. Ah!

Mega Cam

9. Prag (7)
Prag är både vackert och charmigt, och mat såväl som öl är billigt. Ge dig iväg något kvarter iväg från de absoluta turiststråken (läs: runt torget med den astronomiska klockan) innan du handlar något att äta eller dricka dock – det kan skilja från 10 till 60 kronor för en öl beroende på var du köper den.

????????

10. Köpenhamn (ny)
Den andra nykomlingen på listan är Köpenhamn. Det är helt rätt att denna danska pärla är så välbesökt av svenskarna, för det är staden som har det mesta. Grymma restauranger och barer, bra shopping med många designers, vackra byggnader och en väldigt sydeuropeisk känsla. Jag älskar Köpenhamn, och återkommer gärna varje sommar. Minst.

* Avser bokningar av storstadsresor gjorda fram till och med 1 september med avresa mellan den 15 augusti till den 30 november 2014. Förra årets placering anges inom parantes.

Reseinspo: Steninge vandrarhem – Kuststationen vid Kattegatt

Apropå Halmstad och smultronställen måste jag tipsa om ett vandrarhem med det lilla extra. Ett som har värmen och själen.

Steninge vandrarhem – Kuststationen vid Kattegatt – har i år nya ägare och de är ett sånt där par som är skönare än skönast och som glider omkring och trivs och får alla i sin omgivning att trivas. Vandrarhemmet som redan från början har både själ och värme har fyllts med ännu mer sådan. Det de har att jobba med från början har enorm potential och i sommar har det börjat blomma. Stället alltså. Och ändå är jag tämligen säker på att det bara är början vi ser, ambitionen på olika typer av vistelser där är lika stor som kreativiteten. Avstampet för konceptweekends är rörelseglädje, att träna och uppleva samtidigt som man slappnar av. Yogaveckor, vandringsleder, styrketräning i naturen, senior power, cykling, smarta rörelser. Åt det hållet. Och även det skräddarsydda lät det som. Läs deras blogg här.

IMG_3537.JPG

Vandrarhemmet har 40 platser, är stort och charmigt och ligger precis på andra sidan vägen från Steninges fina sandstrand. En strand som för övrigt är hur fin som helst! Lite folk, sand och ganska långgrunt, inramad av nyponbuskar med de doftande cerise rosorna och med en stenpir som ger spännande klättring för barnen och alltid lika roligt krabbfiske. Charmen!

IMG_3555.JPG

IMG_3542.JPG

IMG_3546

I den stora trädgården står bord och stolar mer eller mindre spontant, vilket ser trevligt ut men framför allt inbjuder till att småprata sällskapen emellan. Det är personligt och enkelt, avskalat och härligt.

IMG_3538.JPG

Inuti är det vandrarhemskänsla. Alltså, förvänta dig inte klassen av ett hotell – men det gör du väl inte när det heter vandrarhem? Stilen är dock enormt charmig och stället har kärlek.

IMG_3539.JPG

IMG_3540.JPG

Ett tips för en arrangerad helg med kollegor eller vänner, eller helt enkelt ett ställe att lägga på minnet när nästa års roadtrip i sommar-Sverige planeras – du väljer. Men hur som, välj Steninge vandrarhem för gulligare blir det inte.

IMG_3541.JPG