Hotellrecension: Hotel Riml – Hochgurl

Jag har tidigare recenserat Hochgurgl / Obergurgl här, och övriga inlägg finns under taggen Hochgurgl 2015. En egen recension av hotellet vi bodde på är dock på sin plats – Hotel Riml.

Hochgurgl är mer en hotellby snarare än en vanlig alpby, och antalet besökare är som jag tidigare berättat enormt få relaterat alla fantastiska backar. Det beror på att hotellen är färre men större och framför allt lyxigare. Traditionellt är det de med tjockare plånböcker som åkt till Hochgurgl / Obergurgl snarare än vanliga skidbums, och det konceptet är nytt för även oss, som vanligtvis besökt ställen med större variation. Jag klagar dock inte – liftköer och system är toppen och på Hotel Riml upplevde vi att vi fick det vi betalade för även om det inte var direkt billigt. Stället var verkligen schysst!

Hotellet allmänt
Hotel Riml ligger högt upp i systemet, på hela 2200 höjdmeter. Det tornar upp sig inbjudande mot bergtopparna och har flera härliga solterasser.

IMG_8730

IMG_8318

IMG_8315

IMG_8319

Det var blandat klientel på Hotel Riml, par såväl som kompisgäng och barnfamiljer. Gemensamma ytor var snygga och välskötta, personalen trevlig och serviceminded.

IMG_8311

Maten
På Hotel Riml bor du förslagsvis med halvpension (frukost och middag). Vi har kommit fram till att det konceptet är bäst, för efter en hel dags åkning är det mycket värt att ha riktigt god mat lättillgängligt istället för att behöva bylsa på sig igen och ge sig ut och leta (och sällan finna) bra mat. Det rimmar också bra med att sedan gå på sin höjd några trappor med sin trötta kropp och somna på två röda inför en ny intensiv morgon efter (för då står man ju i backen innan liftarna startar, förstås). Hellre då lägga after skin någonstans i byn eller systemet.

Frukosten på Hotel Riml var helt fantastisk, det saknades verkligen ingenting och allt var precis hur gott som helst. En riktigt härlig – och välbehövlig start på dagen.
Middagen bestod av 6 (!) rätter varje kväll. En enorm salladsbuffé inledde, en som man hade kunnat äta sig mer än nöjd med som huvudrätt. Därefter serverades en varm soppa, t.ex indisk linssoppa, ostsoppa med parmachips, jordärskockssoppa etc. Efter det var det dags för riktig förrätt. Till varmrätt fick man välja på två rätter (+ en vegetarisk) och de var med få undantag riktigt bra. Vi åt både god fisk (torskrygg, tonfisk) och kött (rostfbiff mm). Efterrätt orkade vi sällan men bet ihop för att njuta de kvällar då det t.ex var creme brulee. Nom. Allra sist stod ostbuffén uppdukad och det var nog bara ostälskarna jag och A som lyckades klara den ett par kvällar, men då avstod vi både soppa och efterrätt för att lämna plats.

IMG_9013

En kväll var det dessertbuffé och den var helt galen. På ett positivt sätt förstås – om man nu går igång på sånt. Jag är mer för förrätt, men testade valda bakverk. Bilderna nedan visar bara några få av många rader med godsaker, och på marängberget stod en passande pistmaskin.

IMG_9014 IMG_8493

Spa & Bastuland
En annan sak som är otroligt skönt att ha på hotellet man bor är relaxavdelning. Den på Hotel Riml var fantastiskt härlig! Poolen hade förstås gärna i mitt tycke fått vara en extra varm och inte bara normaltempererad, och jag saknade bubbelpool men inramningen var helt fantastisk med utsikt över alptopparna.

Mest värd att nämna är dock bastuavdelningen, som var enorm. Jag vet inte hur många olika typer av basturum det fanns, och det ena härligare än det andra. Vi svenskar är ju dock aningen mer pryda än de lokala gästerna som kör all in på nakenkonceptet. Det har varit samma sak på alla ställen vi varit och själv är jag inte tillräckligt bekväm att ta seden dit jag kommer i det här fallet. Att det fanns en ”textil sauna” av mer traditionellt snitt var bra i min värld.

IMG_8446

IMG_8507

Rum och faciliteter
Tyvärr måste jag säga att rummen inte var helt hundraprocentiga. Vi hade en tvårumslägenhet för två par och tre vanliga dubbelrum åt tre par och det var väldigt stor skillnad på dem. Olika storlek, olika fräscha, och inte minst olika utsikt. K&R som huserade i rummet nedan hade helt klart dragit vinstlotten, och vi i lägenheten var inte särskilt nöjda med den. Trist inredning, och rent allmänt känsla långt ifrån de fyra stjärnor hotellet har.

IMG_8780

Hotellet, eller om jag ska säga alpkomplexet, hade dessutom flera barer, en minigolfbana såväl som golfsimulatorer, fotbollssimulatorer osv så tröttnar man på skidåkning eller sommarens vandring så finns alternativ.
Men jag måste bara tillägga en sak – röka inomhus?! Kom igen Österrike, det där håller ju inte. Tänk vad mycket trevligare barerna hade varit annars!

IMG_8502

IMG_8505

Vi är helt klart nöjda med hotell Riml sammantaget, och inte minst skulle jag rekommendera det för någon som ska åka med lite yngre barn. Klockrent ställe!

Annonser

Alperna dag 5 – och så tog årets alpresa slut

Nej, några 5 dagar blir det inte när vi är i Alperna. Att åka iväg bara vuxna och lämna mer eller mindre små barn hemma är inte helt ”bara” (inte bara för att det kräver enorm support – den här gången av världens mest fantastiska farföräldrar – TACK!). Jag har mycket svårt att se att vi skulle lämna dem en hel vecka än på många år. Kanske aldrig, för när de blir äldre blir det säkert mer aktuellt att de följer med.

Första gången vi åkte utan Stella var hon 1 år och 8 månader och vi åkte till Italien en torsdag, åkte skidor fredag och lördag och sedan hem på söndagen. Det var intensivt och härligt, men vi kände att en dags skidåkning ytterligare skulle göra stor skillnad. Och så har det blivit, men i år med en oplanerad ändring – det var svårt att hitta prisvärt flyg med avgång senare på onsdagen så redan när det fortfarande var natt åkte vi hemifrån.
Det kändes inte helt hundra med tidigare barnlämning och en hel dags ledigt från jobbet istället för en halvdag, men däremot var ett par timmars åkning redan på onsdag eftermiddag en fantastisk bonus! Något vi säkerligen inte gjort om inte vädret varit fantastiskt, visserligen.

Apropå väder så vaknade vi imorse, hemresedagen, till allra mest snöyra (utan gediget snöfall dvs) och med det usel sikt. Så det var inte allt för ångestladdat att istället för att checka in i backen checka ut från hotellet. Summerat hade vi således en eftermiddag med härligt väder, två rejält snöiga dagar och en strålande dag med fantastiska pister. Några i sällskapet är konstant på jakt efter nysnö och tar hellre usel sikt och får sköna offpist-repor, och några föredrar sikt, hård manchester och magiska vyer.
Vi får med andra ord anse våra dagar vara perfekta sett till det perspektivet.

Jag är glad att ha börjat testa på offpist, att ha jobbat lite med tekniken och nå skönare carves med bättre känsla av fartstabilitet och inte minst är jag så galet nöjd med gårdagen. I min värld var den helt fantastisk, både sett till åkning och inramning!

IMG_8691

IMG_8673

IMG_8685

IMG_8714

IMG_8649

IMG_8591

Så med det har vi avslutat årets alpresa, och begett oss hemåt. Givetvis funderar vi redan på vart nästa års långweekend går. Flera i sällskapet tycker att detta ställe – Obergurl/Hochgurgl – är det bästa vi varit på (jag återkommer med mer info om det!) men jag tippar ändå på variation. Eller om vi åker tillbaka till Val Gardena och mysiga hotellet Pra Tlusel där. I höst vet vi.

Alperna dag 4 – när Hochgurgl badade i sol

Jag vill egentligen dra på en rejäl bildbonanza – för dagen idag har varit alldeles overkligt vacker… Men jag är lite för trött för bloggen ikväll efter en lång och intensiv dag så vi nöjer oss med några få (fast ändå ganska många), helt oredigerade. Magiskt!

På bättre sätt kan knappast en födelsedag firas – tack för alla grattishälsningar!

IMG_8654

IMG_8677

IMG_8693

IMG_8512

IMG_8527

IMG_8551

IMG_8606

IMG_8554

I Hochgurgl – dag 1

Vi anlände vid lunch, och konstaterade att vädret i Hochgurgl var fantastiskt. Solen lyste över vårt hotell Riml.

IMG_8315
Vi åt vår goda och extremt välbehövliga lunch ute och tittade längtansfullt efter backarna som i de stabila minusgraderna (typ 5) såg ut att vara riktigt fina trots att klockan var långt efter liftöppning.

IMG_8326

Så några av oss bestämde oss för att köra de två timmar som återstod av skiddagen. Solen sken och området var enormt inbjudande – imorgon väntas snöväder så det var klart värt att passa på att åka lite extra idag. Och oj vilken dag! Grym åkning och så fantastiskt vackert!

IMG_8352

IMG_8360

IMG_8332

IMG_8336

IMG_8354

Reseinspo: De österrikiska, franska och italienska alperna

Idag har vi riktig höst, ynka 4 grader imorse i Stockholm och ytterst få ytterligare grader under dagen. Helt underbart, skulle jag säga! Och med höstkänsla kommer också vinterlängtan och med den suget efter skidåkning.

Efter att spenderat i stort sett all tid på skidor som barn i de svenska dalafjällen så är det först på senare år Alperna blivit en skiddestination för mig. Numera är det nästan ett årligt inslag, och såhär i slutet av september börjar jag på allvar snegla mot de där helgerna i februari. Ska vi få in en weekend i år igen? Vart? Nu lutar det åt att vi kommer få in resa med samma sällskap som de senaste två åren och att vi åker tillbaka till samma ställe som förra året. Inget är dock säkert, kanske blir det ett viloår.

Alfvan spekulerar i vart hon ska åka i vinter och jag och Sofy var snabba att börja prata orter. Tips allmänt är svårt att ge, för upplevelsen är mycket beroende på väder såväl som förutsättningar både gällande snö och annat, men här kommer några ord om de ställen vi varit på de senaste åren. Otroligt nöjda med alla är den korta sammanfattningen…
(märk väl att jag är en piståkare och inte kan nämna mycket om offpist)

Italienska alperna är ju helt enkelt – Italien. Livsnjutandet är lite högre, och det gillar vi ju. Maten blir liksom inte godare än i Italien, kaffet inte bättre och vinet inte mustigare. Vidare är pisterna hur härliga som helst – italienarna kan sina pistmaskiner – och åkningen passar carvingfantasten perfekt. Många ställen är små och mysiga, och ja – det är charmigt helt enkelt. För några år sedan var vi i Courmayeur och det var en otroligt mysig by och det är enormt vackert. Ett mindre system, men ändå superbra åkning.
I vintras (som i för ett halvår sedan) var vi i Val Gardena. Det blev verkligen en favorit! Byn var kanske inte lika intimt mysig som Courmayeur men åkningen var fantastisk. Variationen enorm, vidderna fantastiska. Vi var så nöjda så vi kanske tar samma ställe i år igen… inklusive samma hotell. Det säger en del om destinationen!

20140213-194425.jpg

20140214-231732.jpg

Zell am See ligger i Österrike och det märks. Tyrolkulturen är påtaglig, varenda hus ser ut som man föreställer sig. Maten är med sin förkärlek till korv, schnitzel och kött inte direkt lika härlig som i Italien, så även om vi hittade flera bra restauranger med god mat så når det inte i närheten av det italienska njutandet för mig. Och god öl i all ära – men rödvin är godare och fräschare alltid förutom på after skin. Just den är dock bättre i Zell am See än på många andra ställen. Åkningen levererade helt klart (när vädret var okej). Och tröttnar man på ett stort pistområde är det nära och lätt att ta sig till glaciären Kitzsteinhorn.

20130208-174915.jpg

20130209-160533.jpg

Franska alperna är värd för alpernas allra högsta berg – Mont Blanc. Då gäller Chamonix som ort (där jag inte varit – än). Grand Motte är inte långt ifrån och de där höjderna alltså – galna! Man är oftast ovan molnen och utsikten är helt magisk. Man kan åka hela vägen uppifrån och ned och det ger förstås galet långa pister – överlägset! Val d’isere är orten då och det är både mysigt och lite större med mer drag, vilket kan vara kul. Med ett system som sitter ihop med Tignes kan man åka i flera dagar i konstant nya backar.
När vi var i Vald’Isere var vi studenter…. Åkte en lånad bil ner hela vägen från Sverige för att det var billigast, bodde i en lånad lägenhet och hade matsäck med oss i backen varje dag. Vi jobbar inte riktigt så längre, men det hade sin charm.

När jag läser igenom detta inlägg blir jag som sagt yttterst sugen, och börjar nästan göra utfall på stört. Det är så mycket värt med vältränade ben om man ska njuta en alpsemester! Däremot blir jag sugen på att se nya ställen, så kanske blir det inte Val Gardena ändå. Jag har hört väldigt mycket gott om St Anton, det kanske vore nåt. Men Italien. Vad bra italien och italienska alperna är. Och det där sällskapet vi blivit bortskämda med.

20140214-231957.jpg

Allmäna tips är annars att åka vuxna – det finns bättre ställen att åka till med barn. Ska man få ut rätt av alperna ska de orka åka långt och länge med goda miner, och där är de inte förrän de är tonåringar. Åker man en långweekend (perfekt om man har mindre barn hemma, eller vill spara på semesterdagarna) så är en utmaning ofta att hitta boende som hyrs ut dagvis, många hyr bara ut lördag till lördag. Leta intensivt… Att hyra bil går bra och avstånden från flygplatserna är ofta korta – men se till att inspektera bilen noga vid avfärd och anlita en känd firma för att minimera risken för försök till bedrägerier på olika sätt (vi har råkat ut för det flera gånger…). Och utfallen!! Glöm inte utfallen!

Kaprun och Kitzsteinhorn

Idag tog vi en av morgonens första bussar till ett annat system som ingår på samma liftkort. Kaprun heter byn som man passerar en bit upp i bergen för att komma till en kabinlift som tar en upp till basen. Alltså, första delen var så sjukt hög!

20130209-161331.jpg
På väg upp.

Och titta ner! Eller gör inte det förresten… Garanterat jätte-magsug. Jag kan inte fatta att jag gjort ett canyon swing i NZ, idag verkade jag ju nästan höjdrädd?

20130209-161406.jpg

Från basstationen på typ 2500 m höjd har man access till ett rejält system på en glaciär. Så coolt!
Bara en massa liftar av olika typ och åt alla möjliga håll. Ett virrvarr mestadels röda och blå backar. Perfekt!

Däremot var det snö och framför allt molnigt på morgonen och därmed dålig sikt. Jag gillar inte dålig (läs: helt utebliven) sikt. Alls. Jag blir lite rädd/osäker, spänner mig, blir trött – och njuter inte. Så första åken var lite kämpiga. Men ändå var det coolt. Och vi hejade på solen, Kämpa Solen, vi ser dig!

20130209-175511.jpg

20130209-175525.jpg

20130209-175551.jpg

Så efter en timme eller nåt fick vi en fin fika och gjorde en plan.

20130209-175748.jpg

Planen var att åka upp på toppen på berget, Kitzsteinhorn, som mäter 3203 möh. En sista kabin. Högt.
Så det gjorde vi. Toppstationen bjöd ju såklart inte på den utsikt den kan under klara dagar. Men läckert var det ändå.

20130209-180211.jpg
Och tänka sig att när vi tog oss ner med den obligatoriska bergbanan så kämpade solen igenom lite mer. Några drog på offpist av säkra slaget ”opistad godkänd pist” och jag, Erika och Anna njöt av helt fantastiska orörda backar, pister med några decimeter puder över, där våra carves gjorde första spåren i snön. Mitt livs mesta skidnjutning någonsin. Lycka.

20130209-180756.jpg
Mot säker offpist.

20130209-180832.jpg
Våra åttor.

20130209-180908.jpg

20130209-180941.jpg
Jag, solen, bergen och mina kompisar.

Efter grymt god och lite sen lunch (vi fastnade ju såklart ute i pudret) var vi superpepp att komma ut i ljuvligaste backarna igen – men då var tyvärr molnen åter och därmed dåliga sikten så vid tvåsnåret tog vi oss ner igen och tog bussen hem till Zell am See. Sjukt nöjda (och väldigt möra). Alla med några av livets bästa åk bakom sig. Kaprun fulländade vår Zell am See-upplevelse. Tack för det.

20130209-181517.jpg

20130209-181524.jpg

Manchestermagi

Idag har vi haft den mest fantastiska dagen. Igår var grymt, jag är SÅ nöjd med min födelsedag (!) vilken avslutades med väldigt bra kött och ett litet glas rött innan vi stupade i sängarna före 11. Men, en sak som jag önskade mig inföll inte – men kom idag istället.
Sol, tack vare det fantastisk utsikt och manchesterbackar. Vi har haft sån njutning idag! Åkt massor i till en början backar av världsklass. Åk vi kan leva på i flera år. Senare i mer uppkörda men fortsatt mjuka och härliga backar. Sol och moln men mest värmande sol.
Många åk, långa åk. Längsta 7,5 km från början till slut (alltså, det är SÅ långt!). Om våra trötta lår behövde några tekniska pauser? Eh, ja. Men oj vad coolt, att bara åka, åka mer, pausa lite, åka och åka mer. Över nästa ”kam”, gånger 100 fler kammar.

Det är såhär vi haft det.

20130208-174915.jpg

20130208-174925.jpg Alltså, manchestern?! Nyp mig i armen, jag ska få åka den!

20130208-175016.jpg

20130208-175032.jpg

20130208-175100.jpg

20130208-175109.jpg
Förmiddagspaus här. Som jag inte var med på. Åkte lite ännu mer idag istället.

20130208-175218.jpg

20130208-175225.jpg
Storebror!

20130208-175314.jpg
Servitör?

20130208-175340.jpg
Alptoppar?!

20130208-175413.jpg Vänner! Skidåkare.

Eftermiddag

Efter lunch såg vi vart vi åkte lite mer. Solen bröt nästan igenom några gånger. Blandat med mer snö.
Alltså, backarna idag var så sjukt tunga. Mina ben bara dog, jag undrar hur sjutton alla förbannade benböj och utfall inte kan ha gett mer till detta? Jag kommer ha enorm träningsvärk imorgon.
Vissa stunder gick det bra och var härligt men många stunder var det superkämpigt, tyckte jag. Massa lössnö (de som älskar puder jublade nog), senare vallar i halvmetershöjd.

Men ljuvligt. Fina alper. Mysiga stopp.

20130207-191254.jpg

Sen after ski i byn. Först ute på Crazy Daisy.

20130207-191417.jpg

20130207-191411.jpg

Sen inne på något annat ställe. Himla mysigt alltså. Vila, basta. Snart middag!

Godmorgon snöfall

Vi var vid backen 8.30 idag, riktiga entusiaster. 😉
Det verkade typ molningt i byn.

20130207-113645.jpg

Men när vi kom upp på berget visade det sig att vad som väntade var snöfall. Rejält. Sedan pistningen säkert 3 dm puder i pisterna. Mjölksyra total, sikt ibland noll – men sen slår det om lika snabbt igen och man kan se mer än 10 m, wow.

Men vi är glada och kör!

20130207-113928.jpg

20130207-113935.jpg
Om man ser sina skidor? Inte direkt.

20130207-114013.jpg

Sen lunch på ett ytterst österrikiskt hak. Välbehövlig energi.

20130207-114217.jpg

20130207-114223.jpg