VAB, VOBB och skid-VM

Jag är rätt dålig på det där med VAB. När barnen är hemma sjuka tar jag varje chans till att jobba bort lite, och försöker i möjligaste mån komma framåt på jobbet och bara vabba (= ta ut ersättning) så lite som möjligt. Det är ju både en för- och nackdel med att ha ett jobb som mitt. Mycket kan göras hemifrån så man släpper det aldrig riktigt, vilket är bra för när man kommer tillbaka har ju ingen gjort ens jobb åt en utan allt väntar och det tar många extra timmar för att komma ikapp. Ibland kan ju riktig VAB dock vara det enda som gäller för både barn och förälder.

Idag stod jag framme i projektorns sken mitt i en mening när telefonen med förskolans nummer ringde. Har jag förresten sagt att jag är själv med barnen från tisdag till söndag denna vecka? Jo.

Väl hemma slängde vi i oss i soffhörnet, jag och den febrige (Stella valde att vara kvar på skolan och gå med en kompis hem) och just ja – dagtid visas ju skid-VM på TV. Kanske blir det lite mer riktig VAB denna gång?

IMG_8950

Max somnade aldrig när vi låg i vårt mysiga hörn men sen kröp han ner på golvet under soffbordet och det passade honom tydligen snäppet bättre. Hmmpff.

Annonser

Grekland – årets resehype?

Skulle jag nämna en snackis för svenskarnas sommarsemester 2015 så är det Grekland. Grekland har lång historia som resmål för svenskar (och alla andra… ) men visst känns det som att landet och alla dess öar fått ett enormt uppsving de senaste åren? Ekonomin kraschade för några år sedan, och när jag under en konferensresa 2012 fick en smak av Grekland (utkanten av Kos stad) för första gången sedan tonåren (bargatan i Kos stad) var det på ett ovanligt billigt resmål vilket skulle kunna vara en av anledningarna till nytändningen på Greklans som resmål.
Särskilt grön kvist är inte Grekland på ännu, och iallafall boendepriserna verkar ha gått upp, men turismen känns som sagt som att den har boomat rejält.

För andra året i rad har konferensen Panorama Grekland arrangerats i Sverige. Jag var där på en pressfrukost där jag fick bland annat höra en massa intressant om Grekland som resmål idag och genom tiderna, om landet som sådant och dess soldagar som är i Europatopp, om kulturen och Sokrates. MItt sug att åka dit blev inte direkt mindre – Grekland tilltalar på så otroligt många sätt. Maten (som det pratades mycket om), klimatet, landskapet, historien, människorna – vilket arv och vilken gåva det landet bär på!

IMG_8941

Panelen med representanter från bland annat Apollo, Ving, Stockholms stad, the smile of the child m fl diskuterade och presenterade Grekland och Cypern som resmål. 

 IMG_8942

Ambassadörer, präster och andra representanter för Grekland talade varmt om sitt land (och var fina).

Nu vill det sig ju så fint så att jag faktiskt ska till Grekland, så snart som i sommar och vet ni att den bara är dryga 4 månader bort? Tjo-freakin-ho!

Jag är så enormt pepp på vår vecka på Kreta med kompisfamiljerna. Nästan lika pepp är jag på Santorini vi sedan åker vidare till. På ett sätt var jag ännu mer pepp just vad gäller stället jag ska få se, men nu börjar jag känna mig lite oroad. Det är enormt svårt att hitta Fira-boende som har fått bra betyg och som inte kostar multum. Det är få dagar och jag vill ha utsikt, trevliga rum gärna med balkong (pga vill kunna lägga barnen innan vi lägger oss) och pool är ett måste. Vidare så säger de flesta jag pratar med om Santorini att det är helt magiskt, men några är inte så lite negativa pga enorma mänder turister och inte minst väldigt dyrt prisläge. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Fast jag vet att jag behöver boka boende ungefär igår och att det känns mer knepigt än roligt.

20140713-230402-83042657.jpgDen här vackra bilden över Santorini tillhör Johanna som skriver bloggen Lady Tramp. Hon tillhör de som får mig att längta dit ytterst mycket.

Semmeldagen och ett grymt benpass

Idag är det semmeldagen minsann. Har ni ätit någon?
Jag brukar äta en om året, inte för att jag inte tycker mer om dem (jag älskar semlor) men det räcker så. Så då ska det vara en fin-semla, tänker jag – och årets intogs i lördags och kom från Gateau. Konceptet med små varianter är för övrigt bra, tycker jag.

IMG_8873Fast den lilla som var den jag åt i lördags gav inte riktigt den där ”den var god men allt för mycket så nu räcker det i år”-känslan så när det serverades semlor idag på jobbet frångick jag mina principer och åt en helt vanlig gammal ful-semla. Gott ändå.

Idag är för övrigt andra dagen med svår träningsvärk i hela baksidan av kroppen. Det känns lite som att jag har en enda muskel som sträcker sig från nedre delen av ryggen ner till vaderna. Anledningen är passet jag körde i söndags – ett riktigt krossarpass av Lofsan. Läs om hela passet hos Lofsan med instruktioner här.

Varv 1:
1. 20 djupa utfall med bakre foten i TRX (+ byt sida för 20 till)
2. 20 enbenshöftlyft pilatesboll (+ byt sida för 20 till)
3. 20 djupa knäböj med skivstången på ryggen
4. Puls: 100 KB-svingar 20 kg (alt. 1000 meter rodd / 400 meter gång på max lutning med 6-7 i fart

Varv 2 + Varv 3
1. 20 djupa utfall med bakre foten i TRX (+ byt sida för 20 till)
2. 20 enbenshöftlyft pilatesboll (+ byt sida för 20 till)
3. 20 stepup samma ben på låda med skivstång på ryggen (jag = 27 kg pga kunde inte få upp mer) (+ byt sida för 20 till)
4. Puls: 400 meter gång på max lutning med 6-7 i fart (alt. 100 KB-svingar / 1000 meter rodd)

Superset 5 sets:
1. 20 steg utfallsgång framåt, skivstång på ryggen
2. 20 Goodmornings, skivstång på ryggen
(Jag pallade inte 5 varv kan tilläggas, mest pga för mkt skivstång och spände nacken så då – men det räckte med 3 kan jag säga)

Tack Lovisa!

KAN jag ens öppna dörren?

Det var länge sedan löpning kändes som ett helt naturligt inslag i min träningsvardag. Sedan i somras ungefär. När försvann det egentligen? Jag vet inte riktigt. Jag kan inte säga att jag är någon extrem periodare, men olika mål i kombination med olika årstider är det som gör att min träning får allra mest variation. Spretigt? Kanske, ibland. Men ändå det som gör att träningsglädjen lever genom bekräftande mål och lopp, genom vardag och isande vindar, genom olika förutsättningar i livet generellt och förbi alla hinder som finns på vägen. Målmedvetet ofta men allra mest lustfyllt.

Jag kan ha sprungit max ett par gånger efter mitt långa Tough Viking-race i slutet av augusti. När vädret i helgen var fantastiskt vackert längtade jag ut, till promenader och löpning men tiden fanns inte – vi prioriterade annat. Så jag bestämde mig för att springa under dagens lunchrast, och njuta ljuset. Men det var inte enkelt, det var det inte. Det kändes som att jag glömt hur man gör när man tar på löparkläder, när man snörar skorna, när man springer – till och med när man öppnar dörren. Rädsla, liksom. Men jag gjorde det. Motluten var flera – jag fick börja med att klippa av snörena på mina skor för att få på dem pga att de var i princip ihoplimmade sedan Tough vikings brutala behandling (då jag senaste hade dem). Haha! Hela baksidan av kroppen var som en fiolsträng efter gårdagens brutala benpass signerat Lofsan.
Sedan var det högtrafik i trappen upp till och på Liljeholmsbron också. 🙂

IMG_8911

Men sedan rullade det ändå på. Jag lyfte blicken och bröstet och fyllde det sistnämnda med frisk, kall luft. Kollade mot varje krön och horisonten och ljuset och satte ett steg framför det andra. Njutsamma 6,05/km * 7,2 km senare landade jag pigg och glad tillbaka på jobbet. Jag kunde! Såklart jag kunde.

IMG_8913

Linda aka dinkelhoppare tränade hon med och hade ungefär det omvända problemet, som den duktiga löpare hon är. Hon körde styrka vid utegymmet och där fastnade jag i bakgrunden med rosa mössa som en liten prick. 🙂

IMG_8920

Tänk vad man kan va! Bara man öppnar dörren. Och hur svårt det än känns så är det ju faktiskt inte så svårt. Ska jag? Kan jag? Såklart jag kan och ska!

Det kan vara så… (lite hemmafix!)

Det KAN vara så att jag fick ganska rejäl hemma-fixar-sug i helgen. Det KAN vara så att jag inte nöjde mig med att sätta upp den snygga mässinglampa jag köpte i förra veckan (dvs den aktivitet Henke var nöjd med trots hans avsky mot borrmaskiner) utan dessutom drog med mig Stella till IKEA på kvällskvisten för att göra henne men även mig själv tillfreds genom några insatser på hennes rum som vi pratat om ett tag. Det KAN vara så att konsekvensen blev att Henke fick använda den där borrmaskinen aningens mer och att klockan blev ganska mycket mer än tänkt. Det KAN vara så att han tydligt rekommenderade tidigare start på sådana aktiviteter för att de ska kunna genomföras med fortsatt äktenskapslycka (det var diplomatiskt sagt tycker jag).

Ja, det där med att dra igång projekt är kanske min starkaste och svagaste sida lite beroende på hur man ser det.

Men nu är snygglampan på plats i fönsterhörnet i vardagsrummet och det blev hur bra som helst. På Max rum är förvaring för småsaker uppsatt på väggen ovanför skrivbordet (som rymmer en hel legostad) och samma sak har det kompletterats med på Stellas rum. Där har det även blivit två gardinvajrar längs ena väggen för att mjuka upp rummet med tyll längs hela väggen och för att kunna få upp bilder på väggen samtidigt. Fint och Stella blev väldigt lycklig att kunna få upp mer hästbilder på väggen, men en hel del jobb var det. (Och översta vajern ska spännas imorgon)

IMG_8900

Det är ett ganska långt fönster som sträcker sig runt ett helt hörn, och där känns det ibland lite mörkt. Därför passade det bra med en lampa som inte hänger direkt i fönstret utan en liten bit ut i mitten i hörnet.

IMG_8902Lampan är ett mässingfärgat galler i stål, som man sätter en lampa med synlig glödtråd i och hänger på textilsladd. Clas Ohlson överraskade med denna.

IMG_8904

IMG_8906

Burkarna ovanför skrivbordet är liksom stången de hänger på från IKEAs köksavdelning. Perfekta för pennor och andra småsaker. Vi satte dem ganska högt hos Max för han lär väl byta till riktigt skrivbord på sikt.

IMG_8908

Sover lite extra gott under ett gäng små hästbilder. De lär bli fler och större – och halva poängen är förstås att de ska slippa sättas upp hipp som happ över väggen mittemot som är fint målad.

 Man kan konstatera att det nog var lika bra att trätrallen var slut på IKEA-varuhuset.

Hemfunderingar och myslördag

Äntligen en äkta hemmadag! Backloggen blir snabbt stor när det är skidsäsong och resor och utflykter för hela familjen. Jag älskar ju liksom vårt hus och vill vara där, och inte minst njuta lite extra nu när solljuset flödar in lite längre stunder om dagarna. Fast visst, först körde vi innebandyträning (Stella) och Sicklalunch med stora räkmackan på Erssons men sedan blev det äntligen hemmahäng utomhus. Både en nybyggd riktigt fin snökoja och ”piratskeppet” på tomten underhöll under lång tids snökrig. Roligt!

Jag och Henke passade också på att fundera lite extra kring vilka träd och buskar som ska tas ned i vår och inte minst hur vi ska planera in den carport med förråd vi vill bygga på nedre uppfarten – den på bilden. Mot grannen till vänster skulle rama in bäst men påverka behovet av medtycke och bygglov och sådant samt ge lite mindre parkeringsyta och till höger mot muren som ligger mot den övre uppfarten skulle förstås också funka. Och hur ska den se ut egentligen? Och ska man ta den massiva kostnaden och lägga riktig marksten eller göra det i etapper och inledningsvis låta det vara sten som det är nu? Hur bra känns det egentligen att ta ner både päron- och plommonträd som stått där för alltid och ger enorma mängder frukt? Svåra val. Allt.

IMG_8875

Inne har jag också mina funderingar, i mest alla rum faktiskt. Det är lite som att man flyttat in och kommit i ordning och så kommer en andravåg när man vill ta tag i lite saker igen. Väggarna är fortfarande allt för tomma och lite så.

Jag har en idé om att lägga trätrall, sådan som man klickar ihop och vanligtvis har på balkongen ni vet, i tvättstugan. Den är okej och klinkrad osv men tråkig och liksom – sval. Jag vill att den ska vara varm och mysig, och så vill jag att golvet inte ska vara så förbannat kallt. Jag har ännu inte lyckats övertala Henke (eventuellt kommer jag inte lyckas) men ärligt talat – skulle inte det kunna bli trevligare till billig peng? Mellan skåp och vitvaror, tänker jag mig att trägolv skulle vara mysigt.

Ny torkställning behöver också upp på väggen till höger då den som är där idag är ytterst trött, och till vänster kan vägghyllorna bytas ut mot några djupare samt göras lite trevligare rent allmänt med likadana lådor och lite snyggt piff. Se detta inlägg som att projekt är påbörjat, vare sig min man är med på banan eller inte. 😉

IMG_7015

Innebandyn då? Total hiss inledningsvis, lite diss efter ett oklart krokben under matchen på slutet men jag hoppas förstås på kärlek. Vi får testa en gång till, tror jag bestämt.

IMG_8865

För övrigt har jag ätit årets (mini-) semla från Gateau, inte tränat (obra) och behövt genomlida mello. Uschåhåhåjaja.

Fredagsmiddag av ett geni – geniet och recepten

Jag pratar förstås inte om mig själv. Jag älskar visserligen god mat, men är ingen naturbegåvning vad gäller att laga. För att göra god mat – vilket jag ju alltså vill ha – så följer jag recept. Till 100%.
Det är ju dock ganska sällan det blir sådär perfekt som man önskar, men okej iallafall.

Ett dilemma jag ofta har är att jag kan vara sugen på och ha en plan för ”kött”-delen – typ ”Idag vill jag ha hjortfilé / majskyckling / fisk” etc, men så står jag där och undrar vad jag ska göra till och faller tillbaka på någon gammal klassiker.
Det är nu löst genom kokboken nedan, ”Grönsaker, tillbehör, garnityr” av Tommy Myllymäki. I den är fokus just på tillbehören och allt låter helt galet gott – och faktiskt rätt enkelt på samma gång.

IMG_8854

Igår tänkte jag att jag var sugen på tonfisk, så det köpte vi för att bjuda vännerna som kom på fredagsmiddag på.

Svartpepparsotad och stekt till perfektion  – dvs nästan inte alls (20-30 sek / sida på hög värme). Nom!

IMG_8860

Fast det var ju tillbehören som gjorde hela succén (för alltså, SÅ gott det var!) och då inte minst denna rätt med ugnsbakade jordärtskockor. De skalades och skivades, stektes i olja tills de fått lite färg, och sedan sattes hela stekpannan in i ugnen på 225 grader för att bakas i ca 10 minuter. Sedan på med två deciliter grädde och köras lika länge till. Ta ut, strö över riven parmesan, lite grovhackad mandel och färsk dragon. Magiskt gott, verkligen!

IMG_8858

För att lätta upp lite gjorde jag även en spenatsallad från boken. Färsk spenat, olivolja, salt och parmesan. Enkelt men genialt.

IMG_8859

Ljuvligt fat från Matteus som gästerna hade med sig som inflyttningspresent – fantastiskt fint!

Det gav denna rätt, som verkligen levererade.

IMG_8857

Till förrätt gjorde vi salmalax med sesamdressing och en liten ceviche och till efterrätt fortsatte vi det fräscha temat med en dessert där honungsyoghurt, vaniljkesella (totalt 2 dl) och färska bär (hallon, blåbär) varvades med en kross-blandning av hackade pistagenötter (20-talet), mörk choklad (20 g) och digestivekex (2 st). Lätt och gott!

IMG_8855

Så – flera rätter att inspireras av, och framför allt; Köp Tommy Myllymäkis kokbok. Den är fantastisk och han är ett geni. Är all mat från boken lika god kommer jag eventuellt aldrig laga något från någon annanstans för finmiddag någonsin. Amen.

Hochgurgl / Obergurlg – recensionen

Vi var i Hochgurgl en långhelg i februari och blev otroligt nöjda med den skidåkning som erbjöds. Här kommer min guide/recension, som kanske kan vara bra för dig som har funderingar på stället om du hört talas om det – eller helt enkelt vill ha inspiration till en alpdestination inte så många hittat till ännu.

Resan
Hochgurgl ligger nära Sölden, Öztal i sydvästra Österrike, nära Italien (man kan se Dolomiterna från toppen en klarblå dag) och vi flög till Innsbruck som ligger väldigt nära. Austrian airlines tog oss dit via Wien och SAS flög direkt hem. Flygtiderna lämnade en del att önska och flygplatsen är liten så jag är inte övertygad om att det är bättre än att istället flyga till München, men att bara ha 1,5 timme i bil från flygplatsen (varav en timme på motorväg) är förstås smidigt. Vi lät hotellet transportera oss. Det kostade ungefär samma som att hyra en bil, men det var skönt att slippa allt runtomkring med det – och när vi körde ner för de slingriga vägarna från Hochgurgl vid hemresan och snökedjorna smattrade mot hal snö var vi extra glada över det beslutet.

IMG_8300

Ett propellerplan tog oss den sista biten från Wien till Stuttgart.

Skidåkningen
Skibumen i sällskapet som just kommit hem från några veckor i Japan var inte den som jublade högst men som inte klagade heller – och det är ett ytterst gott betyg. Vi övriga – som i blandad skara älskar långa, välpreparerade pister eller för den delen spännande offpist – var mer än nöjda. Vi har många system på våra alp-CVs men blev verkligen nöjda med åkningen i Hochgurgl/Obergurgl. De två byarna där vi bodde i det förstnämnda var sammanbindna med en snabb kabin så med det blev utbudet toppen. Pisterna var hur fint preparerade som helst och en carvingälskare som jag fick rejält med njutning och saknade inte någonting överhuvudtaget i åkväg. Top noch! Offpiståkarna hade lite svårare att hitta ”rekommenderade” rutter. I Österrike väljer man nämligen att inte göra sådana uttalanden, men de hittade ändå många säkra och toppenfina områden de två dagar då vi hade rejält med snö såväl som de dagar då solen sken. Det fanns orörd yta och roliga områden alla dagarna, inte minst i Obergurgl. Inget offpist-mecka men den som söker hen ska finna, så att säga.
Systemet toppar på 3100 meter möh, erbjuder 110 pistkilometer och 24 liftar och åkning går längs branta bergskanter såväl som i backar med mindre lutning, och utsikten över omkringliggande glaciärer är mäktig. Det höga läget (och de många snökanonerna) gör att området har rykte om sig att vara allra mest snösäkert i hela Alperna, och är öppet från november till maj.

IMG_8535

IMG_8376

IMG_8531

Liftarna och köerna
Något av det allra bästa var att det inte existerade lifköer överhuvudtaget. Alltså på riktigt – noll. Möjligtvis var det någon som åkte upp med sittliften precis före oss så vi fick vänta tills grinden öppnade sig för oss tio sekunder senare men det var det. Helt otroligt! Det gör väldigt mycket för njutningen att slippa köa utan bara kunna åka direkt in. Kapaciteten är med andra ord betydligt högre än antalet besökare.
Liftsystemet är helt modernt med många nya liftar, snabba och bekväma sittliftar såväl som flertalet linbanor (”ägg”) och nästa år kommer en ny gondol som tar hela 10 personer så utbyggnad pågår.

IMG_8469

IMG_8509

IMG_8332

Byn och Boendet
En anledning till att det är så få personer i Hochgurgl/Obergurgl är att det mest finns lyxigare hotell. Större spainrättningar är mer regel än undantag så det är ett ställe som vänt (/vänder) sig till de något mer köpstarka gästerna. Det är inte ens en regelrätt by utan snarare en ”hotell-by” – några få men stora hotell ligger sida vid sida och det utgör byn. Charmigare finns, med andra ord.
Vi var jättenöjda med Hotel Riml (recension kommer). Rummen var av lite varierad kvalitet men spa-delen var fantastitskt härlig, maten väldigt god och läget på 2200 möh var mäktigt och hade förstås bästa ski-in ski-out läge. Värt! Smakar det så kostar det, brukar man säga, och det gjorde det. Båda, alltså.
Lite extra coolt är dock att byn ligger på 2200 möh – imponerande!

IMG_8554

Med sikte på vårt hotell nere i lilla byn som utgjordes av vårt hotell ihop med några till.

Restauranger/ mat och annat
Apropå informationen ovan ang. Hochgurgl som hotellby så är det i stor utsträckning på hotellen man äter. Vi hade halvpension vilket vi insett att vi föredrar – för vi åker hellre iväg någonstans i systemet/byn på after ski och spenderar de trötta kvällarna på hotellet och vet att vi får bra mat där. Nu ska dock sägas att after ski inte är något man ska ha stora hopp om i Hochgurgl/Obergurgl.
Jag kunde också sakna charmiga stugor/restauranger i backarna. I t.ex Zell am See låg de uråldriga små österrikiska hytterna utspridda i systemet på ett äkta sätt, men i Hochgurgl/Obergurgl fanns få sådana och bara några få och betydligt större restauranger. Inte lika charmigt – men prisläget var bra och lägena på restaurangerna likaså.

IMG_8680

Nybyggda topprestaurangen Top Mountain Star var ett fantastiskt fikastopp en klarblå förmiddag.

IMG_8667

IMG_8606

IMG_8595

IMG_8685

Sammantaget så tycker jag verkligen att Hochgurgl/Obergurgl var ett toppenställe. Jag kan möjligen sakna en charmig by så man ser lite mer (inklusive roligare after ski) men åkning och inramning såväl som allt annat ovan vägde upp med råge. Testa!

Intetsägande träning och vackra solnedgångar

Jag är inte längre mycket för gruppträning, även om det finns en hel del godbitar och inte minst när man behöver en spark därbak så kan de vara bra. Idag blev jag således lycklig när jag en stund innan det var dags att rusa från jobbet för lunchträning (helt utan plan) insåg att det gick ett 45-minuters shape på SATS.

Men nej.

Shape var verkligen min favoritklass under många år men numera kör jag nästan aldrig det. Det var inget direkt fel på passet idag egentligen men jag hittade verkligen inte mitt max. Dessutom var det massor med armhävningar och andra övningar där handleden pressas, och det kan jag fortfarande inte då det gör för ont av chikungunyan. Well well. I helgen är det jag som bestämmer mig noggrannt för vilka pass jag ska köra på SATS, som kör något som passar mig och som ger mig det jag är ute efter. Så får det bli.

Oavsett så är kvällarna vackra nu. Solnedgången kommer närmare halv 6 än 4 och det är så härligt!

IMG_8802

Saltsjö Duvnäs efter förskolehämtning.

Att bli med klocka

Det var rätt många år sedan jag hade för vana att bära klocka senast, men det gick fort att komma in i igen. Jag rakt av älskar denna skönhet jag fick i julklapp – maffig och najs! Där gjorde min man ett bra jobb – igen. Han kan han.

IMG_7955

IMG_7956
Klocka roséguld Michael Kors, armband Miomolly och & other stories.