Julkalendrar, samarbete och chikungunya-ledvärk

Mitt flöde i social media svämmar över av ambitiösa julkalendrar med klappar till glada barn varje dag. Antingen så gör precis alla förutom vi sådana, eller så lägger alla som gör det upp bild på det. Jag vet inte jag.

Inte att jag tycker att det är fel på något sätt, verkligen inte. Jag minns än idag vilken av mina klasskompisar på mellanstadiet som hade en sådan kalender (för det var bara en) och hur avundsjuk jag var. Vi umgicks inte ofta men jag minns fortfarande exakt vart i hennes hus den hängde.

Nu som förälder konstaterar jag att för egen del räcker inte tiden till, att jag redan tycker att våra barn har för mycket pryttslar (läs: skräp) som irriterar mig och som jag redan sagt innan så är jag lite anti för mycket julklappar. Så i detta hem blir det ingen varje-dags-kalender.

För ett par år sedan hade vi dock en pixikalender och förra året köpte jag en med Lego Friends. Sen kände vi att det inte riktigt ”efterfrågades” och ihop med argumenten ovan blev den liggandes i förrådet istället – tills Stella i år råkade få syn på den.

Våra ”stackars” barn får dock dela på denna. Håhåjaja, inte ens en varsin har de fått. Samarbetet funkar dock bra faktiskt, de får lära sig det där som syskon måste lära sig. Turas om, medla, samarbeta. Varannan dag öppnar båda en varsin lucka. Innehålleti de första luckorna diskuterade de byte av sinsemellan men idag insåg man att leka ihop med allt var roligast. Vilken hit va!

IMG_6709

Fast Max hade varit gladare för en Star Wars-variant ska sägas, och vi gjorde ett försök att få tag i en – dock i sista sekund så vi misslyckades.

Samarbeta är för övrigt det sista mina leder gör. Jag har ont som vore båda benen nyåterkomna från vrickade fotleder. Det är spänt, svullet, gör ont och haltandet är ett faktum. Det onda är påtagligt och skuttar runt i olika delar av fot och fotled (och händer men det stör inte lika mycket). Irritationen!
Jag vet inte hur länge det kommer hänga kvar, vad jag kan göra åt det och hur jag vågar belasta fötterna – och om jag kommer hålla humöret bra särskilt mycket längre. Det är jobbigt att ha ont.

Annonser

6 thoughts on “Julkalendrar, samarbete och chikungunya-ledvärk

  1. Vi har inte heller paketkalender, förstår inte riktigt grejen med det, mycket skräp och så tycker jag att barnen blir lite bortskämda att man skall få något varje dag, gillar det inte men alla är olika 🙂 vi kör tv kalendern som dom får dela på 🙂

    Gilla

  2. Hej Lisa! Åh, vad glad jag blir att ni också är så ”dåliga” föräldrar som missunnar barnen dessa paketkalendrar… 🙂 Jag köpte dock Panduros pysselkalender och så pysslar vi några pyssel på adventshelgerna istället och vips så var julpyntet ordnat också 🙂

    Nä, jag förstår inte varför man ska ha 24 julklappar INNAN julafton, små skitsaker blir det ju också. De får allt vänta tills tomten kommer. Och inte ens då blir det nåt överdåd, jag får avsmak av högar av julklappar. Kanske kommer bli många terapitimmar för barnen när de blir vuxna, men förhoppningsvis får de annat med sig från barndomen istället.

    Kul att ni verkar trivas i Nacka också! Det gör vi med. Så skönt att kunna vara aktiva med barnen på ett enklare sätt än i stan. Vi kanske ses på allmänhetens åkning i ishallen framöver 🙂

    Gilla

  3. Hej! Här har du en som vet vad chikungunya är! Jag fick det i våras i Karibien och det satt i i tre månader. Kunde inte gå alls på två veckor, sedan stapplade jag mig fram en tid innan kroppen klarade att räta ut sig. Är nu i Sverige och då jag blir avkyld, som nu, sätter värken igång i lederna igen. Vart i vår värld drabbades du?

    Gilla

    • Men åh! Vad lycklig jag blir!
      Inte för att du haft/har det förstås – men för nu känner jag mig lite mindre ensam, eller typ utelämnad med mina symptom. Det finns ju knappt någon info på nätet, läkaren har ytterst usel koll och jag går omkring och har så-jä*la-ont. Det är ju precis så som du skriver. Idag stapplar jag inte helt för nu kan jag äntligen böja lite på fötternas leder men det gör fortsatt jättejätteont. Jag vaknar på nätterna av det (inklusive av en hand). Så himla jobbigt.
      Går in på fjärde veckan med ledvärk nu.
      Var det i tre månader du hade ordentligt ont eller blev det successivt bättre? Fick du några råd om något du kunde göra för att det skulle bli bättre – eller saker att undvika? (tänker på belastning och att sträcka ut – promenader, yoga och riktig träning. att dölja symptom med alvedon.. osv).
      Jag tror jag fick det på Haiti. Det var där jag och 6-åriga dottern fick många myggbett. Vi hade bara en dag i land så otur – men det var många bett för oss båda och jag kan bara vara tacksam för att det var jag som fick det och inte hon.

      Tack för att du tog dig tid att kommentera! Känns som sagt så mycket bättre med någon som varit med om det.

      Gilla

Ja, vad glad jag blir att du kommenterar! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s