Att ha konstant ont…

Jag är tacksam över min kropp. Den bär mig genom livet på ett alldeles ypperligt sätt. Jag har aldrig ont, och har aldrig varit skadad någon längre period trots att jag utsatt den för många påfrestningar. Ni vet, som fotboll och innebandy som pajar många knän och fotleder eller för den delen hinderlopp av Tough Viking-typ. (pepparpeppar)

Den senaste månaden har jag dock haft ont i nacken/ryggen. Det började faktiskt några dagar efter Tough Viking… så kanske finns ett samband. Att jag dragit till något eller på annat sätt fått någon låsning. Någon dag är det som nackspärr, sedan kan det vandra ner i ryggen någon dag, och så tillbaka osv. Alltid någonstans. Alltid irriterande och mer eller mindre påfrestande på humöret. Det är därför jag nu tänker att det där med att alltid vakna och ha lite ont som många pratar om – det måste ju vara fruktansvärt! Hur slappnar man av, kan man ens vara glad på riktigt hela tiden då?

I förrgår kostade jag på mig en massage på mitt favoritställe men tyvärr var det en annan massör som inte alls gick lika hårt åt knutarna. Imorgon gör jag ett nytt försök med en ny massör på samma ställe. Håll tummarna, för det här är inte kul för varken humör, nattsömn eller träningsmotivation!

20120115-145533.jpg

Men massage är skönt. Det är något jag och Stella har gemensamt i den här familjen till skillnad från de två andra som mest är kittliga. Här är Stella 3,5 år i Thailand, och där sa hon ofta ”nej ni, idag ska jag nog gå och ta mig en massage” vid frukostbordet. Haha!

Annonser

4 thoughts on “Att ha konstant ont…

  1. Blä vad trist, hoppas att det vänder snart! Din träningsmotivation verkar det iofs inte vara något större fel på, starkt att du kom iväg i morse. Själv längtar jag efter att få tillbaka min kropp snart. Kram!

    Gilla

  2. Det är kanske det där med tålamodet och humöret. Jag har liksom vant mig vid att alltid ha lite ont. Inte akut. Men det där molande. Irriterande. Det håller sig oftast under kontroll när jag håller igång träningen, men ibland så. Jag borde verkligen gå till en riktig läkare, men är ganska rädd för vad de ska säga. Men nu, när jag dessutom har en falsk ischias nerv i kläm som gör så ont ut i knäet att jag vill gråta inser jag att min kropp förmodligen behöver sig lite mer omtanke än jag ger den.

    Gilla

    • Ja det måste ju verkligen verkligen gå ut över tålamod och humör. Jag förstår det. Även om man tänker bort det och det inte är jttemycket så ligger det ju som du säger molande i bakgrunden. Fy alltså. 😦
      Jag tycker iofs att det låter som du tar hand om den ganska bra numera, eller? Men såklart att få ett ordentligt utlåtande från läkare vore säkert intressant.. så du kan lära dig hur du bäst bör sköta den. Kram!

      Gilla

Ja, vad glad jag blir att du kommenterar! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s